Innehåll efterlyses
Det skrivs väldigt mycket text som lider av nästan total brist på egentligt innehåll. Det behöver kanske inte alltid vara så farligt, om texten ändå fyller något annat syfte, som att förströ eller att vara ett sätt för någon stackars bloggare att få ett bevis på sin existens. I vilket fall så har ju denna oäkta blogg som sin stolta ambition att bara uppdateras när upphovsmannen anser sig ha något att skriva om, d.v.s. ett potentiellt innehåll, vilket innebär att uppdateringarna sker sällan och oregelbundet. Med detta i åtanke är det inte utan visst missmod som jag måste erkänna att jag för tillfället står helt utan uppslag till nya texter på Papperspalatset.
Därför, kära eventuella läsare, tänkte jag be er om en lite tjänst: skänk lite inspiration! Ge mig en rubrik, ett uppslag, ett ämne, en frågeställning eller bara ett tema. Enda kravet är att det ska vara i någon mån kopplat till huvudtemat byråkrati i allmänhet och kommunal byråkrati i synnerhet. Här behövs nya vinklingar, nya vågade perspektiv och nytt strålkastarljus på detta ämnesområde som väl borde vara outtömligt. Jag ser med spänning fram emot all eventuell respons på denna efterlysning.
Bilden har inget med texten att göra
Vad händer i kommunhuset strax före ett val? Blir det mer stirrigt i korridorerna eller lunkar det kommunala livet på som vanligt? Kanske lite tidigt, men hade varit kul med en uppdatering så här lite mindre än ett år kvar.
Tack, okända läsare!
Nog förtjänar det ämnet en avhandling. Åtminstone i min kommun kan man redan nu känna av valårs-nervositeten i de politiska leden, med allt vad det innebär. Jag ber att få återkomma!
I dag kom jag till jobbet till ett helt tomt och nystädat rum - helt fantastiskt!
Ska inte öppna skåpen där de för tillfället helt gömda (och glömda) pappershögar trängs förrän nästa vecka. HG har också rafflande historier om frustrerade tjänstemän som öppnat fönstret och hävt ut alla papper. "det gick bra ändå"
Ta tristtemat storstädning och förvandla till något ärbart?!
och
Ha en skön helg.
Storstädning kontra papperskaos - jo där har du något! Kanske blir det ett inlägg på detta tema inför den rituella julstorstädningen framåt december.
Kanske ett inlägg om hur det är att verka inom en politiskt styrd organisation, där sakkunskapen ibland (alltid) åtsidosätts till förmån för politisk vilja/glättig vision/ren dumhet...ämnet är inte nytt men tål säkert att belysas ytterligare.
Varför inte ett inlägg om kommunala bolag med allt vad det innebär av interna gräl och stridigheter bara för att man tillhör 'olika resultatenheter'. Tänk all administration, internfakturering och bråk om pengar denna skatteflykt innebär... Där har du ytterligare ett ämne förresten, hur kommunerna sliter för att undkomma att betala skatt till staten...
Vad sägs om mer om marknadstänkandets intrång? Vad är det egentligen man säljer när man skall sälja en kommun? Definitionsmässigt torde det väl vara invånarna i en kommun som äger den – i alla fall i en demokrati. Men inte frågar man väl invånarna i en kommun ifall de vill sälja sin kommun, till vilket pris, till vem, på vilken marknad? Får vi bättre kommuner om vi konkurrensutsätter dem, och i sådant fall, vem bestämmer vad som är ”bättre”? Är det reklammupparna som sätter demokratins agenda? Eller innebär att ”sälja en kommun” bara att få folk att flytta dit. Men kan man vara så korkad att man tror att någon flyttar till en kommun, bara för att man satsar på ett nytt äventyrsbad, för det är ju sådant som lyfts fram i ”reklamen”. Hördu, vad skall vi välja, Ruskträsk eller Göteborg? Vi tar Ruskträsk de har gratis badhus för barnen! Man undrar varför igen reklammakare eller kommunal PR-grubbe hör av sig till din blogg, men att de skulle kunna tränga utanför sin marknadsfixerade sfär torde vara att begära för mycket. Fortsätt att gissla marknadstänkandet och PR-fixeringen!
Gärna också någonting om kulturpolitiken, som tycks vara en svårbemästrad häst för många kommuner. De vill alla ha kultur, men sällan betala för den. Skall den också konkurrensutsättas så att vi får bäst möjliga konst?
Och vad får detta för konsekvenser för den kulturellt intresserade tjänstemannen?
Senioren
Mattias: Jo det där med politiken är ju ett ämne som man inte kommer ifrån. Jag har väl berört det förr, men det finns många tänkbara vinklingar förstås. Jag återkommer i frågan, inte minst med tanke på det stundane valårets mysteriska mekanismer, som också har flaggats för. Och så ska jag skriva om det pinsamma med nämndpolitiker som hellre företräder sin bostadsrättsförening än sina väljare.
Pontus: Ja där har du ett skojigt tema. Jag har väl skrivit om outsourcing och upphandling och den cirkusen, men kommunens egna bolagsdjungel kan ju vara minst lika underhållande. "Internfakturering" kanske klingar bekant? Det här måste jag rota lite i.
Senioren: Ja, det där med marknadstänkandet är ju något av mitt favoritämne. PR-mupparnas framfart får ju de mest bisarra konsekvenser, och ju mer man skriver om det desto mer frustrerad (fast även road ibland) blir man. Jag kanske trodde att jag hade skrivit klart på det ämnet, men ett gammalt favoritämne känns ju ändå alltid tryggt att återvända till. Kulturpolitik är ju ett spännande kapitel också. Du skulle hört när stadsbyggnadsnämnden i min kommun diskuterade konst en gång... Det var minnesvärt.
Tack alla som bidragit med inspiration. Papperspalatset tycks kunna leva vidare ett tag till. Jag ska bara få lite tid att skriva, men vi är väl bra på att vänta i den här branschen?
En rejäl genomgång av mesta möjliga arbete för minsta möjliga sak...
Gunnar: det där förstår jag inte alls. Min erfarenhet är att det snarare handlar om att lägga ner minsta möjliga arbete på största möjliga sak! Som till exempel att återsända en alldeles för lång remiss med orden "ingen erinran", eller kanske den riktiga klassikern: "läst men ej förstått". Fast det är klart, det kan ju vara en konst att göra en höna av en fjäder också. Det är just vad jag gör på den här bloggen ibland.
