Att möta folket

 

Det har tidigare konstaterats att kommuntjänstemän i regel är ganska osynliga för de flesta kommuninvånare. Det är dock en sanning med modifikation, för i många byråkraters arbete ingår ett visst mått av kommunikation med just dessa invånare, som vi för enkelhetens skull kan kalla folket. Just mitt eget verksamhetsområde - den kommunala fysiska samhällsplaneringen - inbegriper faktiskt ett ganska stort mått av kontakter med folket.


En vän och planerarkollega i Blekinge uttryckte en gång sin frustration över denna folk-kontakt, som i högtidliga sammanhang kallas medborgardialog:
 

"Varför ska vi smarta planerare behöva diskutera med "folket"? Med risk för att låta grym måste jag få ge uttryck åt min frustration över "folket" - jag hatar obildade, tjuriga, korkade, elaka, inskränkta kustblekingar!!! Dom är dumma i huvet!"
 

Inför en sådan utgjutelse får kanske den rättrådige en bister uppsyn och mumlar ogillande om elitism, förmyndarmentalitet och folkförakt. Men bilden måste nyanseras, för alla planerare förstår att den frustrerade kollegan med dessa ord har nått pudelns kärna, den brännande punkten där tjänstemannen konfronteras med folket, och det fördomsfulla folket inte vill förstå att tjänstemannen oftast har rätt. För en icke-tjänsteman kan det kanske verka förvånande att den frustrerade kollegan i själva verket är en mycket trevlig, glad och ödmjuk person och inte alls någon elitistisk monsterbyråkrat. Vi som någon gång konfronterats med den delen av folket som uttalar ordet kommunen med ett djupt förakt, vet att "dialogen" med dessa människor kan ta sig smått absurda former, och därigenom driva den mest välvilliga tjänsteman mot gränsen till nervsammanbrott.
 

Det må tyckas lite överflödigt att behöva upplysa om att även kommuntjänstemän är en del av folket, men det är just detta faktum som tycks vara fullkomligt obekant för en del av de folkets representanter som till slut, efter att en längre tid ha retat upp sig på något, lyfter luren eller fattar pennan för att låta dom på kommunen veta vilka idioter de är. Det där fenomenet att klumpa ihop alla tjänstemän på en viss kommun till en enda elak byråkratklump är för övrigt ett klassiskt drag i det knackiga förhållandet mellan folk och tjänstemän. Särskilt tydligt var det i den värmländska glesbygdskommun där jag tidigare var anställd. Där kunde man som planarkitekt få bära skulden för allt från bristande snöröjning till bristen på dagisplatser, när någon upprörd människa ringde och påpekade att "ni på kommunen" minsann borde göra någon nytta istället för att bara sitta och planera bor skattepengarna. Ja, det finns i denna kommun till och med ett politiskt parti, gravt populistiskt och lett av en surmulen potatisbonde, som kammade hem hela tolv procent av rösterna i senaste kommunalvalet genom att lova färre "pappersvändare" i kommunhuset (och färre vargar i skogen och bättre allting eftersom detta partis representanter givetvis "vet vad vanligt folk vill ha").
 

Där har vi den alltså igen; pappersvändarmetaforen. Vem har egentligen planterat denna bild, och varför är det just kommuntjänstemän som anklagas för att hantera papper? När allt kommer omkring är ju just hanteringen av olika dokument en ganska central del i arbetet för de flesta som inte arbetar inom tillverkningsindustrin eller de agrara näringarna, det vill säga en hel del människor. Jag ber att få återkomma till detta, då jag annars riskerar att helt komma ifrån ämnet, det vill säga de folkliga kontakterna. Om dessa kan jag väl bara avslutningsvis konstatera att de är som saltet i tjänstemannens byråkratisoppa. Folkets inblandning stökar till på skrivbordet, men ger också mersmak åt det vardagliga slitet. Den härliga paradoxen är att kommunmedborgarna är våra bästa vänner och symboliska uppdragsgivare när vi snackar om kommunen i stort, men när de reduceras till en handfull tjuriga individer som tänker överklaga allt som går att överklaga för att vi inte bara tänker på just dem, ja då är de mer att betrakta som gruset i maskineriet - det grus som gör att vi byråkrater emellanåt uppgivet undrar varför ingen förstår att vi ju bara vill förbättra världen. 
 
image2
 


Kommentarer
Postat av: flonky

Viktig poäng det där med folket som inte vet vad som är bäst för dem. Min kloka ex-sambo brukar säga om demokratin att "den är inte bra, men det är det bästa vi har". Och det stämmer väl på nåt sätt. Ibland kan man nog som välvillig kommunbyråkrat bli ganska irriterad på att vi valt ett statsskick där vilken jöns som helst har rätt till inflytande över saker de inte har en aning om. (Typ jobbigt när folk som inte kan plus och minus ska ha rösträtt i frågor som rör ekonomi... Men vad göra?!)

2007-05-20 @ 21:27:08
URL: http://www.flonky.blogspot.com
Postat av: Linnéa

Länsstyrelsen prövar, med stöd av 26 och 106 §§ byggnadslagen, s k ä l i g t fastställa e t t av kommunalfullmäktige i Boo kommun vid sammanträde
den 14 november 1963 antaget f ö r s l a g till stadsplan f ö r Björknas 1869 m. f l . i Boo kommun, sådant förslaget åskådliggjorts å
en av s t a d s a r k i t e k t e n Arne Björner och stadsplaneingenjören Curt Edling i augusti 1963 upprattad k a r t a med d ä r t i l l hörande beskrivning och stadsplanebestämmelser av den lydelse härvid fogade bilagor (Bil. A och B) utvisa, dock att från fastställelse undantages två å kartan med röda l i n j e r angivna områden.

2007-05-23 @ 11:18:13
Postat av: Ludvig

Åh, det är ju vackert så ögonen fuktas! Tänk vilken skön konst att kunna få in så mycket information i en enda mening!
Nu hettar det till. Inom kort kommer ett inlägg på temat tjänstemannaspråk. Missa inte!

2007-05-23 @ 15:19:18
URL: http://papperspalatset.blogg.se
Postat av: Signe

Åh! Här tycker jag du har fångat pöbeln på pricken! Jag reagerar ofta på exakt samma fenomen men i samband med politiker, de smälls ofta ihop till en enda illvillig politikerklump. Hemma i byn satt de ofta i fikarummet och tuggade på om Politikerna för att i nästa andetag fråga hur det var med mina föräldrar utan en tanke på att de ju är eller, i pappas fall, har varit politiker. Och att politikerna faktiskt är folkvalda, den tanken vill de inte ens beröra. Nä, politiker är fiender med alltigenom onda intentioner! Så di så, säger närkingarna (som jag nu klumpar ihop till en enda obildad klump).

2007-05-23 @ 20:13:18
URL: http://signeistan.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0