Papperspalatset

 
Det finns bloggare som skriver nya inlägg nästan hela tiden. En känd bloggare som heter Isabella Löwengrip skrev såhär häromdagen:
 
"Jahapp. Jag skrev in egen tid för mig själv idag mellan 11.00-17.00 (Nils är borta från jobbet då så jag är all by my self). Men vad ska jag hitta på? En halvtimma har gått och det börjar krypa i kroppen. Att ligga och slappa på soffan är faktiskt inte så jäkla skönt. Vad gör man av sin egna tid? Är det soligt ute? Kan jag gå ner till stranden?"
 
Isabella löser problemet genom att skriva om det. Ett alternativt förhållningssätt är att låta bli. Att låta bli betyder att man istället för att rent rutinmässigt göra någoning som helt saknar mening gör någonting helt annat som har mening. I tjänstemannasfären kallar vi det för att omprioritera. Det är egentligen mycket enkelt och grundtanken är att det är dåligt utnyttjande av tid att försöka utföra en arbetsuppgift om det nödvändiga underlaget inte finns tillgängligt eller om den tilltänkta arbetsuppgiften på andra grunder är helt ovidkommande. Exempelvis förefaller det i mina ögon ovidkommande att publicera en text med det enda budskapet att man inte vet vad den ska handla om. 
 
Som den trogna papperspalatset-läsaren vet så sätter skribenten en ära i att ha semester på riktigt. Det betyder att palatset har semesterstängt fram till slutet av juli. Framemot hösten kommer skribenten att byta arbetsgivarkommun, vilket förhoppningsvis kan resultera i nya friska perspektiv på byråkrattillvaron. Tillsvidare lyfter jag metaforiskt på hatten och önskar en trevlig sommar. 
 
   . . .
 
Men ingen skugga ska falla över Isabella. Det ovan citerade blogginlägget (återgivet i sin helhet!) har i skrivande stund fått hela 38 kommentarer, så man får gissa att det fyllde upp ett stort hålrum i många tonårsflickors sommarlovstristess.