Papperspalatset

Låt mig, med risk för övertydlighet, vara helt uppriktig och erkänna att jag gillar byråkratin. Jag gillar det formella, det precisa, det korrekta och det välordnade. Och jag gillar byråkratin eftersom den är en förutsättning för en fungerande demokrati och ett fungerande samhälle, ett faktum som alltför ofta glöms bort. Jag är medveten om att det låter lite högtravande, men lik förbannat är det sant, och därför måste det nämnas här. Byråkratin är till sin natur ganska osynlig, och märks först när den glappar, det vill säga när den inte längre är en föredömlig byråkrati. Byråkratin är länken mellan politikernas beslut och beslutens konkreta konsekvenser. Byråkratin är kittet som håller samman samhällets alla introverta och motsträviga element!

Om ovanstående låter högtravande så låter följande måhända nästan löjligt; jag är stolt över att vara kommuntjänsteman. Stoltheten har politiska förtecken, för den ligger i att arbeta för det allmänna, för medborgarna istället för aktieägarna, för samhället istället för kapitalet. Med detta i bakhuvudet kan man kanske fråga sig om man måste vara socialist för att trivas som kommuntjänsteman. Jag kan dock intyga att jag har vänner som hyser högerpolitiska sympatier men som ändå, så vitt jag vet, trivs med sina jobb vid kommunala skrivbord. Tjänstemannaskapets eventuella politiska laddning torde därför kunna bli föremål för vidare utredning, för att låna ett ofta förekommande tjänsteskrivelse-uttryck. 

Redan nu börjar jag inse att den här bloggen säkert kan uppfattas som mördande tråkig, åtminstone för alla som befinner sig utanför den kommunalbyråkratiska sfären. Jag vill därför höja ett varnande finger och påminna om att all läsning är frivillig och att jag inte tar ansvar för eventuella skadeverkningar för dem som läser detta utan egentligen vilja det. För er som hänger kvar kan jag fresta med kommande fullödiga inlägg om spännande ämnen såsom kanslisvenskans inneboende logik, delegationsordningens systematik, relationen till kommunpolitikerna och stadshusets arkitektoniska egenskaper. Lyhörd som jag är tar jag givetvis även emot förslag på ytterligare infallsvinklar och uppslag.